Jag håller på att virka en filt till Hugos säng, men oj så länge det tar när man inte kan virka så lång tid i gången. Jag kom på när jag redan virkat en bra bit, att den blir 20 cm bredare än vad jag tänkt mej och inte började jag ju dra upp allt då. Den får helt enkelt bli större, och visst har man ju mera nytta av den om den är större. Det tar ju bara lite längre tid.
Det är mormorsränder som virkas i svart och vitt, enligt mitt eget system, som ni får se sen när den blir klar och det syns bättre. Och jag tycker den blir så fin. Vill bara att den ska bli färdig snart.. helst nu... bums!!
Klockan 8 i morse tog jag denna bild och hade tänkt skriva ett inlägg om hur toppen denna dag såg ut att bli. Lite visste jag då att jag i 11 timmar från och till skulle förarga mej över teknikens underbara värld. Två programnedladdningar och en importering och exportering av några tusen bilder är problemet nu tillbaka på noll, eller lite på plus är jag väl t.o.m. Men man lär sej av sina misstag! Och ännu en gång fick jag en påminnelse om hur viktigt det är att säkerhetskopiera sina bilder.
Nu hoppas jag att "otursvibbarna" har försvunnit för idag och att resten av kvällen bara har gott att föra med sej. Nu sticker jag på affärsmöte med Malin. Ha det gott!
Kan inte bli ett mycket bättre avslut på en lördagskväll. Brasan sprakar i spisen, tekoppen är fylld och jag sjunger stundvis ikapp med Katie Melua, sådär försiktigt som jag nu måste när barnen sover, medan jag ritar mönster vid köksbordet. Helt avkopplande och glädjeframkallande! Och till på köpet var det flera som kommenterat gårdagens inlägg, vilket alltid får mej att ta ett litet skutt! Tack!
Hoppas ni har en lika skön kväll som jag! Imorgon vet jag dock inte om det blir lika skönt för mej. En gymintroduktion är inbokad! Gulp!! Vad har jag gett mej in på? Jag? Som tycker det är jobbigt att öppna en barnmatsburk!!!
Nu är jag på gång igen. Fick för mej mycket sent igår att, NU skulle det minsann upp foton på väggarna här hemma. Sagt och gjort, nu är foton utprintade och uppsatta på väggen! Men, det ena leder ju till det andra ni vet, så när foton ska sättas upp på klockans plats, behöver ju klockan en annan plats och när klockan tar kökstavlans plats, så skulle ju tavlan också sitta fint på den plats där det gamla radiot nu är. Och det gamla radiot är ju fint, så det skulle även passa.... Ja, ni hör ju! Såhär händer det mycket ofta här hemma hos oss.
En vän frågade mej en gång, om jag aldrig blir nöjd med hur det ser ut här hemma? Jag blev lite ställd då och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Men grejen är den att jag tycker det är så himla roligt att organisera och fixa om här hemma. Ibland kanske något ställe i huset får lida en stund för att jag inte riktigt hinner med, för att jag ju behövde just den speciella möbeln/grejen som fanns där, till den där briljanta idén som jag helt plötsligt fick. Och då sist och slutligen blev jag ju nöjd med den nya idén, men såklart mindre nöjd med stället som ju då helt plötsligt blev ofärdigt. Och då löper ju cirkusen igång igen...
Det här hemmet är i konstant förvandling och jag trivs så. Det är här jag får testa mina idéer och det är här jag får drömma, fixa och förverkliga. Det är såhär jag vill att mitt hem ska vara! Om jag så hade jättemycket pengar och kunde köpa den inredning som jag kan sukta efter ibland, så tror jag ändå att jag skulle förändra mitt hem lika ofta. För det är så jag är. Och tänk vilket gigantiskt slott det skulle behövas då! Oj, du milde! Näe, det är nog bra med lite begränsningar trots allt. Och sen är det ju också VÄLDIGT tacksamt med en förstående och kärleksfull gubbe som låter mej hålla på såhär. Och hittills är det faktiskt inte mycket som han inte gillat, och om så är fallet så påpekar han det faktiskt också. Han är bra han, gubben min...
Just nu känner jag riktigt att jag står en bloggande framtid tillmötes. Inte på så vis att jag tänker bli störst och bäst och snyggast inom ämnet, men att jag tänker fortsätta blogga i framtiden iallafall. Har spenderat kvällen tillsammans med Malin på en bloggföresläsning, som hölls av Karin, Peppe och Linn. Värre saker kan man verkligen hitta på en torsdagskväll. Inspirationen flödar just nu och precis nu skulle ju alla förändringar behöva ske med strukturering hit å dit och ny blogg och dittan som dattan. Men det kommer, det kommer. Allt tar sin tid, försöker jag iallafall trösta mej själv med.
För att klargöra förra inläggets fråga "Vill du leka med mej?" (som jag nu i efterhand förstår att dess mening kanske inte är den klaraste här i världen) så kan jag ju tillägga att det just nu är den mening som sägs hundraelvatusen gånger här i detta fyrkantiga hus. Och då tyckte ju jag att det passade utomordentligt bra att ha just den meningen skriven där, så vet ju de som kommer in genom dörren vad som komma skall liksom!
Planen var att städa idag. Men vem orkar fortsätta med den tanken när man plötsligt hittar på något betydligt roligare än det. Dottern och jag målade en tavla istället. Städningen tar vi imorgon... om vi inte hittar på något roligare vill säga.
Nu var den här då igen en gång! Den där "göra-vad-man-vill-dagen". And I love it! Jag har egentligen inte utfört några stordåd denna söndag men mannen i huset har haft en hel ledig dag han också, fri från några måsten, så vi har haft riktig kvalitetstid hela familjen. Hemma hela dagen och jag har t.o.m. slumrat in på soffan mitt på ljusa dagen! Det ni!
En tavelhylla har dock hittat sin plats i vardagsrummet idag, så nu blir det att välja ut innehåll till ramarna. Det kommer att bli bra det här!
"Så ska det låta" rullar i tv-rutan, inredningstidningen deko kom i postlådan här om dagen och jag har ännu inte hunnit bläddra i den sådär noggrant, filten som jag håller på och virkar åt Hugo ligger och väntar på mej och ramarna behöver fyllas. Jag tror nästan att det blir tidningen och kanske filten som vinner ikväll.
Ha det gott, gott folk!
Oj denna ljuva bebistid! Skulle hjärtans gärna trycka på en pausknapp!
Jag är lite av en ordning och reda-människa. När jag städar så flyr jag runt som en virvelvind i hela huset och alla saker ska vara på sin plats. Däremellan ser nog hemmet varje dag ut som en tornado i varierande styrka, som det ju gör i en barnfamilj, men var sak ska ha sin ursprungliga plats. Därför gillar jag också förvaring! Och ordning i förvaringen. Så att man vet var man ska söka för att hitta ditt och datt. Det där med att leta efter något hela halva dagen är ingenting för mej.
Länge har vi också klarat oss utan kalender här i familjen, men här om dagen smög sej en dubbelbokning in (tacka vet jag svärmor), och för att dubbel-komma ihåg varandras program så har nu även vi en kalender. En enkel och grafisk sådan som passar vårt hem. Kalendern hittar du här.
